Samma skrot och korn...

Ja, de där två underbara småttingarna jag fått förmånen att dela livet med, de borde ju vara lika som bär... De är ihopknåpade med samma genetsika urval, de är fångna i samma regler, iproppade samma värderingar och har tillgång till ungefär samma tekniska hjälpmedel, ändå påminner de mer om Spara och Slösa, Helan och Halvan, Ordningsman och klassens odåga...

Det lilla gossebarnet har full koll på skolschemat och packar jympa- eller bad-kläder, beroende på vad som står på schemat och glömmer aldrig att hänga upp kläder, handduken och ta in sin väska på rummet.
Lilla fialotta lämnar kategoriskt jackan på golvet, väskan i hallen och tallriken på bordet, om man inte säger till henne varendaste gång...

Killekallen cyklar lugnt och försiktigt, stadigt och ordentligt. På frågan om hans nya cykel var bra på att sladda, svarade han bara lillgammalt att det inte var bra för cykeln att slira, det sliter på däcken :)
Loppan far som ett jehu fram och tillbaka på infarten, hon cyklar fortare och fortare, vingligare och vingligare. Hon ställer sig upp för att maxa hastighet och precision, rundar bilarna och bredsidesladdar in på stenplattorna nedanför trappan...

Grabben har ett oändligt tålamod och bygger komplexa byggnader och fordon i Lego. Outtrötterlig med ett fantastiskt sinne för detaljer.
Den unga damen drar rastlöst fram det ena efter det andra, men hittar alltid nya, roliga saker att ägna sig åt, innan hon blir färdig med det första...

Det enda som känns som gemensam nämnare är deras enorma humor och omtanke :) men det är ju inte det sämsta...

Tack för ert överseende och sov gott alla formfinnare!