Levitation

Hjälp... jag försöker stå stadigt med båda fötterna på jorden, men hur jag än kämpar, lyfter fötterna och svävar en meter över marken... jag lägger mig ned för att få kontakt, men inte heller det hjälper...Världen är sig inte lik, jag känner inte igen mig. Den ser gummiaktig och uppblåst ut och ändå når jag inte ned. Som spegelrummet i lustiga huset, ändrar sig allt, sträcker sig mot mig, men glider undan vid minsta beröring.

Så kommer en långdragen vindpust från norr. Den mäktiga Vinter Kungen varnar om sin förestående ankomst. Frosten sänker sig långsamt och förvandlar landskapet vitt. Som en förhälsning från hans vackra Is Drottning... Världen blir hårdare, klimatet tuffare och reglerna för jordens innevånare stängare. Kylan sprider sig över fälten, genom skogen, längs vägarna, in på kontoren, smittar Idol och min varma låga fladdrar betänkligt när den kämpar för sitt liv.

Nu är Istiden här igen.