Jag kommer att bli 156 år gammal!

Läste en dag om en amerikansk undersökning som sa att man skrattade i snitt 3 minuter per dag. Jag blev obeskrivligt förvånad... 3 minuter per dag? Hur i hela friden skulle det gå till? Jag skulle inte kunna hålla mig för skratt alla de andra minuter jag skrattar under dagen. Fast det är klart, jag umgås dagligen med två stora underhållare, så jag är ju lite privilegierad :)

För vem kan hålla sig för skratt när följande händer?
Storebror var ungefär 3,5 år och jag hade kämpat länge för att få honom att blåsa genom näsan när jag skulle snyta honom. Eftersom han gärna ville tugga tuggummi, kom mamma listigt på att när man var stor nog att snyta näsan, DÅ var man stor nog att tugga tuggummi ;) Målet uppnåddes förvånansvärt fort när denna belöning hägrade och en dag satt han nöjd vid köksbordet och tuggade för fullt. Lillasyster var ungefär 1,5 år och släppte inte tuggummit med blicken. Till slut sträckte hon tiggande fram handen för att få smaka. "Näe" sa storebror viktigt "man får inte tuggummi om man inte snyter näsan!" Lillasyster såg sig om, fick tag i en bit hushållspapper och fräste näsan i det för kung och fosterland, la ner papperet och sträckte fordrande ut handen mot storebror igen :) I rättvisans namn fick hon givetvis sitt eftertraktade tuggummi...

Eller som den gången de båda badade badkar och turades om att hålla andan under vattnet. Mamma satt som domare och livvakt vid badkarskanten och räknade tålmodigt, om än en smula sakta... De kom till 17 eller 18 och kämpade och kämpade. Så en gång var grabben riktigt duktig och höll sig under vatten ända till 21! :) "WOW 21 sekunder!! Det är rekord!!" jublade han och sen vänd till systeryster "försök att slå mig om du kan!!"
Lillasyster tittade förvirrat på honom... så på mig... så på brorsan igen och sen klippte hon till honom allt hon orkade :) Mamma gav nog väldigt dubbla budskap när jag skrattande försökte reda ut missförståndet.

Eller då när killekallen kom hem och berättade att han fått en stol i huvudet... "Oj" förfärades mamma "Hur gick det till?"
" Jo" förklarade han "Jag kröp in under en stol, reste mig upp och då ramlade stolen över mig. När jag sen försökte ducka, fick jag den i nacken."
Aningen fundersam undrade mamma uppriktigt "Vad lärde du dig av det?" och sonen kontrade med "Jo, att ska man göra ett uppdrag, så ska man inte göra det sittande under en stol, i alla fall!!!"

Eller lillfia som glatt tjoade en dag "Jag kan inte borsta tänderna längst in." En lite förbryllad mamma undrade "Varför inte det?"
Blixtsnabbt kom svaret "För de har inte vuxit ut än!"

Så om ett skratt förlänger livet, så kommer jag att bli mycket gammal :)

Tack för idag och sov gott alla humorister :)