Igår grävdes alla plintar i våg och när kvällen kom så var uppdraget slutfört... :) Lyckan var fullständig och föga brydde jag mig om att även min rygg befann sig i outrätbart vågläge.
I morse hade Moder Natur veknat ytterligare och solen sken från en molnig himmel, men på något sätt så dansade solen hela tiden till höger, till vänster och de elaka molnen fick dra sig tillbaka utan någon framgång. :)
Nu ligger så gott som alla bärlinor på plats och så fort jag köpt ett nytt hjul till skottkärran kommer urgrävningen att gå som en dans!!
Vinkällaren är inte längre en insjö, utan har retirerat till en helt normal, stor vattenpöl! :)
Grillad kalv till middag och nu nynnar jag bekymmerslöst igen och förtränger väderprognosen som flaggar för mer regn i slutet av veckan... Inget kan förta min optimism nu, jag planerar bonsaier och blodlönn, stil på utemöbler och krukor... :)
Känns som någon är lite föööööööööör kaxig nu, eller hur? :)
Tack för idag och sov gott alla väder gudar.
tisdag 26 juli 2011
söndag 24 juli 2011
Ojämn kamp mot Moder Natur...
Naturligtvis blir ju saker och ting inte alltid som man tänkt sig, det är helt i sin ordning och jag accepterar lugnt att ödet, Murphys lag eller Moder Natur spelar min planering ett spratt och visar sina muskler, inga problem... Men när planeringen går åt pipsvängen gång, på gång, på gång... Då är jag så lagom road... Ändå tyckte jag att jag var väldigt ödmjuk denna sommaren: en dag önskade jag mig sol och varmt och till resterande semester planerade vi (jag) endast in ett medelstort projekt och två små, ingenting om man jämför med tidigare års ambitioner! Den dagen jag önskat mig sol och värme grydde och hälsade mig godmorgon med kyla, jämnmulet och regn. Min optimism visste inga gränser och glatt sa jag till familjen att det var lika bra att det regnade ur under förmiddagen! :) Dagen förflöt med marginella omslag i vädret till det sämre, men alltjämt smattrade regndropparna på vårt uterumstak.
Ny vecka grydde och med den årets semesterambitioner :) Det medelstora projekt jag nämnde tidigare är den 14 meter långa rabatten i östläge som nu ska bli en lättskött båtbrygga med orientalisk touche. Ogräs rensades bort, material transporterades hem och gropar till de 40 plintarna började grävas med glatt humör och sollinne på! :) Dagen efter börjades bra, men övergick alltför snabbt i regn och regn och regn... Som följdes av en dag av regn och regn och regn... Som följdes av en dag av regn och regn och regn... Dräneringsrören blev överbelastade och maken fick ägna dagen åt att försöka stävja floden som helt plötsligt sprungit upp tvärs över hela golvet i tvättstugan i källaren! Barnen började glatt prata om att bygga flotte och packa tältet tillsammans med matsäck, men en blick från mor och far senare insåg barnen att de inte alls var särskilt roliga. :)
Själv gick jag otaliga gånger genom trädgården och blickade mot skyn för att finna en gnutta ljus i de mörkgråa regnmolnen, dels för att käre maken skulle kunna dra på sig torra, varma kläder, dels för att jag skulle kunna gräva om de hålen i marken som vid detta laget regnat igen... Förgäves... Mitt humör var lika grått som vädret...
Så i morse var det faktiskt, kors i taket, UPPEHÅLL!!! Jag fick uppamma hela min viljestyrka för att äta frukost och dricka morgonkaffe innan jag rusade ut med spade och måttband i högsta hugg!! Denna gången en smula klokare och medan jag grävde, körde maken och barnen fram plintarna som sattes ned med en duns i varje grop vart eftersom jag grävt om dem. :) Ha!! När regnet började lagom till lunch, var jag segerviss och nöjd!! Jag hade i alla fall vunnit ett slag mot kära Moder Natur!!
Regnet gjorde mig inte fullt så upprörd, utan jag bakade nöjt blåbärs "bugs" till eftermiddagskaffet. Efter det gick jag lugnt ned i källaren och hjälpte maken med att röja bland alla påsamlade saker... :) Ja, trots allt hade vi ju i alla fall påbörjat jobbet ute i trädgården och det räckte för att få mig att nynna bekymmerslöst idag. Men jag borde ha varit lite mer försiktig i min segervisshet... :) Precis när jag höll på att samla in barnen till middagen på kvällen, gjorde jag mig ett ärende i vinkällaren och möttes av Sveriges nya största insjö!!! Golvet stod i vatten och öllådorna kom seglande emot mig på de böljande vågorna!! Blixtsnabbt insåg jag att Moder Natur tog ut sin hämnd för de nedgrävda plintarna! :)
Tack för idag och sov gott alla oceanfarare!!
Ny vecka grydde och med den årets semesterambitioner :) Det medelstora projekt jag nämnde tidigare är den 14 meter långa rabatten i östläge som nu ska bli en lättskött båtbrygga med orientalisk touche. Ogräs rensades bort, material transporterades hem och gropar till de 40 plintarna började grävas med glatt humör och sollinne på! :) Dagen efter börjades bra, men övergick alltför snabbt i regn och regn och regn... Som följdes av en dag av regn och regn och regn... Som följdes av en dag av regn och regn och regn... Dräneringsrören blev överbelastade och maken fick ägna dagen åt att försöka stävja floden som helt plötsligt sprungit upp tvärs över hela golvet i tvättstugan i källaren! Barnen började glatt prata om att bygga flotte och packa tältet tillsammans med matsäck, men en blick från mor och far senare insåg barnen att de inte alls var särskilt roliga. :)
Själv gick jag otaliga gånger genom trädgården och blickade mot skyn för att finna en gnutta ljus i de mörkgråa regnmolnen, dels för att käre maken skulle kunna dra på sig torra, varma kläder, dels för att jag skulle kunna gräva om de hålen i marken som vid detta laget regnat igen... Förgäves... Mitt humör var lika grått som vädret...
Så i morse var det faktiskt, kors i taket, UPPEHÅLL!!! Jag fick uppamma hela min viljestyrka för att äta frukost och dricka morgonkaffe innan jag rusade ut med spade och måttband i högsta hugg!! Denna gången en smula klokare och medan jag grävde, körde maken och barnen fram plintarna som sattes ned med en duns i varje grop vart eftersom jag grävt om dem. :) Ha!! När regnet började lagom till lunch, var jag segerviss och nöjd!! Jag hade i alla fall vunnit ett slag mot kära Moder Natur!!
Regnet gjorde mig inte fullt så upprörd, utan jag bakade nöjt blåbärs "bugs" till eftermiddagskaffet. Efter det gick jag lugnt ned i källaren och hjälpte maken med att röja bland alla påsamlade saker... :) Ja, trots allt hade vi ju i alla fall påbörjat jobbet ute i trädgården och det räckte för att få mig att nynna bekymmerslöst idag. Men jag borde ha varit lite mer försiktig i min segervisshet... :) Precis när jag höll på att samla in barnen till middagen på kvällen, gjorde jag mig ett ärende i vinkällaren och möttes av Sveriges nya största insjö!!! Golvet stod i vatten och öllådorna kom seglande emot mig på de böljande vågorna!! Blixtsnabbt insåg jag att Moder Natur tog ut sin hämnd för de nedgrävda plintarna! :)
Tack för idag och sov gott alla oceanfarare!!
tisdag 19 juli 2011
Vippanka
En smula generat, absolut, men nog kan jag ändå erkänna att jag är en sån där... sån som de visade på tv för några år sen, den där ankan som drack ur ett glas och till slut vippade över, för att så gott som omedelbart resa sig upp igen. Inte för att jag vill dra parallellen till att dricka och allra helst inte alkoholhaltiga drycker, men nog sippar jag i mig motgångar och låter dem pressa mig mot marken för att sedan så gott som omedelbart resa mig med en ny vision och uppenbarelse för näthinnan. Så även denna gång... Som ni säkert redan räknat ut med en enkel ekvation, så är jag inte direkt händig i trädgården och har definitivt inte "gröna fingrar" och även om vintern inte blev fet på festandet i min trädgård, så blev förödelsen stor i förhållande till livet i den.
Nu står dock nya bambuplantor och vajar sövande i vinden, ett nytt olivträd visar sin tillgivenhet genom oändligt många nya, friskt gröna löv och även ett par potentiella oliver och i orangeriet (Äntligen Hemmas vackra omskriving av uterum) tronar en ny citrus med förförande många blommor och omogna citroner. Min trappa pryds av prunkande rosor, begonior och även tomatplanta och solros och min optimism har inga som helst begränsningar. Jag rensar bort tonvis med ogräs från det tiotal morötter som verkar sträva mot solen i mitt trädgårdsland :)
Trots att jag faktiskt hör en liten realistisk röst där på min vänstra axel, som beskriver det krigslandskap som mötte mig i våras, som återger tidigare års odlingsbesvikelser och som sakta och tydligt refererar alla tidsödande projekt som genomförts, till en oersättlig mängd blod, svett och tårar, i trädgården förut, så nynnar jag glatt när jag minutiöst rensar bort alla nässlor och tistlar inför denna semesters uppdrag. Alla nödvändiga artiklar är beställda och med Mickes hjälp mäter jag ut var alla 40 halvmetershål ska vara... De 40 halvmetershål som ska fyllas med plintar för den Japan-inspirerande rabatten i form av en brygga som ska bli början på en ny era för baksidan av vår trädgård... :) Visst vore det väl spännande om jag kan få kameran att funka, så jag kan lägga ut bilder när det är färdigt?
Tack för idag och sov gott alla trädgårdsarkitekter!
Nu står dock nya bambuplantor och vajar sövande i vinden, ett nytt olivträd visar sin tillgivenhet genom oändligt många nya, friskt gröna löv och även ett par potentiella oliver och i orangeriet (Äntligen Hemmas vackra omskriving av uterum) tronar en ny citrus med förförande många blommor och omogna citroner. Min trappa pryds av prunkande rosor, begonior och även tomatplanta och solros och min optimism har inga som helst begränsningar. Jag rensar bort tonvis med ogräs från det tiotal morötter som verkar sträva mot solen i mitt trädgårdsland :)
Trots att jag faktiskt hör en liten realistisk röst där på min vänstra axel, som beskriver det krigslandskap som mötte mig i våras, som återger tidigare års odlingsbesvikelser och som sakta och tydligt refererar alla tidsödande projekt som genomförts, till en oersättlig mängd blod, svett och tårar, i trädgården förut, så nynnar jag glatt när jag minutiöst rensar bort alla nässlor och tistlar inför denna semesters uppdrag. Alla nödvändiga artiklar är beställda och med Mickes hjälp mäter jag ut var alla 40 halvmetershål ska vara... De 40 halvmetershål som ska fyllas med plintar för den Japan-inspirerande rabatten i form av en brygga som ska bli början på en ny era för baksidan av vår trädgård... :) Visst vore det väl spännande om jag kan få kameran att funka, så jag kan lägga ut bilder när det är färdigt?
Tack för idag och sov gott alla trädgårdsarkitekter!
måndag 11 juli 2011
Läkemedel
Det var väl kanske illa timing på det hela... eller kanske var det helt vältimat, beroende på hur man ser på saker och ting... :) men de små, rara barnen var på Kollo hela veckan, med mormor och morfar som varierat käcka och alerta kolloledare.
Själv passade jag på att jobba intensivt, för att få undan allt inför semestern. Av någon anledning, så blir de där sista minuten sakerna alltid mycket längre än minuter... Hur som helst, så jobbade jag långa dagar och dessutom var det en turbulent vecka på jobbet, med mycket information om framtid och möjligheter och alternativ och val. I allt detta, skedde ett par olyckshändelser... Inget illa menat, det är jag helt övertygad om, men det hände vid ett par tillfällen, att några personer, råkade karva lite för djupt i min lekamen. Kniven skar för djupt i min själ och när fredagen kom, lämnade jag jobbet med stora hålor och tomrum i mitt varande jag.
Symboliskt körde jag de långa milen till kollo, barnen och vilan genom ett sagolikt regnoväder. Trafiken var lika tung som mitt sinne och Göteborgs trafiksituation fick mig att tänka ut helt nya okvädningsord och oförskämdheter. Sent på kvällen rullade jag uppför infarten och möttes av en morfar som kurade under ett stort paraply och vi bar raskt in min packning... in i stugan som var en oändlig kontrast av värme, ljus och glädje. Barnen kom skuttandes i min famn och pussade och kramade mig i oändlighet, sonen berättade förtroligt att han hade en present åt mig och placerade en tatuering på min arm och kramade den på plats innan han varsamt tog bort skyddspappret. Dottern placerade sig som en apunge på min mage, med sina små armar om min hals och magin började verka.
Plötsligt strömmar plastic padding rakt in i kroppen... Snabbt pumpar hjärtat den vidare med hjälp av ådrorna och fyller ut alla tomrum och svarta hål inom mig... Barnens kärlek fyller mig till brädden och deras värme får paddingen att härda snabbare än någonsin tidigare :) Energin letar sig tillbaka, ljuset strömmar in och på kvällen går jag till sängs och känner mig äntligen hel igen. Hel och varm inombords somnar jag drömlöst och vaknar till solens strålar genom fönstret! :) Men... skulle det inte regna idag? :)
Tack för idag och sov gott alla reparatörer!!
Själv passade jag på att jobba intensivt, för att få undan allt inför semestern. Av någon anledning, så blir de där sista minuten sakerna alltid mycket längre än minuter... Hur som helst, så jobbade jag långa dagar och dessutom var det en turbulent vecka på jobbet, med mycket information om framtid och möjligheter och alternativ och val. I allt detta, skedde ett par olyckshändelser... Inget illa menat, det är jag helt övertygad om, men det hände vid ett par tillfällen, att några personer, råkade karva lite för djupt i min lekamen. Kniven skar för djupt i min själ och när fredagen kom, lämnade jag jobbet med stora hålor och tomrum i mitt varande jag.
Symboliskt körde jag de långa milen till kollo, barnen och vilan genom ett sagolikt regnoväder. Trafiken var lika tung som mitt sinne och Göteborgs trafiksituation fick mig att tänka ut helt nya okvädningsord och oförskämdheter. Sent på kvällen rullade jag uppför infarten och möttes av en morfar som kurade under ett stort paraply och vi bar raskt in min packning... in i stugan som var en oändlig kontrast av värme, ljus och glädje. Barnen kom skuttandes i min famn och pussade och kramade mig i oändlighet, sonen berättade förtroligt att han hade en present åt mig och placerade en tatuering på min arm och kramade den på plats innan han varsamt tog bort skyddspappret. Dottern placerade sig som en apunge på min mage, med sina små armar om min hals och magin började verka.
Plötsligt strömmar plastic padding rakt in i kroppen... Snabbt pumpar hjärtat den vidare med hjälp av ådrorna och fyller ut alla tomrum och svarta hål inom mig... Barnens kärlek fyller mig till brädden och deras värme får paddingen att härda snabbare än någonsin tidigare :) Energin letar sig tillbaka, ljuset strömmar in och på kvällen går jag till sängs och känner mig äntligen hel igen. Hel och varm inombords somnar jag drömlöst och vaknar till solens strålar genom fönstret! :) Men... skulle det inte regna idag? :)
Tack för idag och sov gott alla reparatörer!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)